Så därja nu har man kommit hem från skolan, jag har haft utvecklingsamtal med mig själv, min mamma, min pappa och min mentor Hassan (Hans eric). Allstå visst ni kan hålla med om att utvecklingsamtal är typ det jobbigaste som finns i hela världen. Man sitter där i  ett ganska litet rum, man har sex ögon på sig och man känner hur man långsamt bara vill sjunka ner i jorden eller hur? exakt så kände jag mig.

Jag höll på skämmas ihjäl när min mentor sa att jag hade skolka oopps haha och då kände jag hur mamma glodde på mig på sidan pinsamt. Men det gick väl ganska bra antar jag, jag har IG i tre ämnen (Matte, Spanska och Fysik) men vad kan jag göra, det är svåra ämnen. Men spanskan och matte har jag bara IG för att jag har bara slavra lite och så men dom kommer jag lungt fixa G på. Jag kände hur jag blev röd om kindarna när han sa hur det har gått för mig, att jag har tre IG varningar och att jag har skolka lite grand. 

Ibland funderar jag på om ens lärare fattar hur en ungdom tänker idag för att ja man vill ju klara skolan men samtidigt har man ju ett liv utan för skolan också. Och det tror jag att dom inte fattar för att han sa till mig att jag skulle göra läxa hela lovet typ 2 - 3 timmar per dag. Det kan han ju glömma för jag har ju tusen andra saker som jag också ska gör så 2 - 3 timmar per dag kan han glömma.